När jag våren 2006 flyttade från Stockholm och ut på landet var det på många olika sätt som att börja ett nytt liv. Att komma nära naturen gjorde mig gott. Likaså att dra ner på tempot. Livet blev enklare och var inte längre lika kravfullt. Man var inte längre tvungen att boka in en fikastund med vänner eller grannar flera veckor innan i almenackan. Man kunde också gå klädd i sina bekväma älsklingskläder när man umgicks utan att känna att man borde klä upp sig för att det var helg t.e.x.
En meningsfullhet började anas, sammanhang kunde synas. I motsats till den rastlöshet och oro man kan känna i en storstad började en inre ro ta form och pusselbitarna komma på plats. Anonymiteten från en modern storkommun förbyttes till samhörigheten på landsbygden (som naturligtvis kan vara på både gott och ont, men mest gott tror jag)
Jag drogs med i föreningsarbetet och gladdes åt att verka i ett mindre sammanhang, där man blir mer fokuserad och inte så splittrad som man gärna kan bli i storstäder.
Drömmen om att flytta ut på landet har funnits där, från och till under mitt liv. Men först nu var tiden mogen. Lelle, min man skulle gå i pension, så det var bara en av oss som skulle ut och slåss på arbetsmarknaden. Och barnen som var vuxna kunde klara sig själva i Stockholm.
Jag har alltid tyckt om att vistas i naturen. Därför är det underbart att nu ha naturen inpå husknuten. Ofta vandrar jag i skogen, för att komma till ro och för att hitta mig själv. Och framförallt för att bara njuta.
Det är då som jag inspireras som mest av allting jag har runt omkring mig. Ofta kommer jag hem från mina strövtåg med famnen full. Det kan vara blommor jag ska torka eller döda trästammar med lavor på. Ett knippe vackert gräs och en stor tung sten. Inget material är främmande. Idéer föds och projekt tar form.
Utmaningen att försöka efterlikna allt jag upplevt i miniatyr pockar på.
Det är då jag går hem till min hobbyhörna. Där plockar jag fram metalltråd och limpistol, eller fårullen och tovnålen. Övrallt runt omkring mig har jag inspirerande naturmaterial och annat smått och gott. Saker och ting växer fram under mina händer och jag känner mig så tillfreds med tillvaron. Uttrycket arbetsterapi kommer inte av en tilfällighet, det kan jag med all säkerhet konstatera!
Här vill jag nu visa vänner och andra intresserade hur mitt nya liv flyter fram i långsam takt, långt från bilköer och miljonprojekt.
Välkommen till min lilla oas här i Häggebäcken, mellan Sala och Krylbo. Ta del av det som ligger mig varmast om hjärtat (i andra hand efter familjen förstås) ;
naturen, musiken, hobbyarbetandet och katterna.
Besök våra spelmansträffar. Kanske någon av spelmännen är bekant från någon spelmansstämma i Dalarna eller Hälsingland som Lelle och jag brukar besöka?
Titta på mina små fåglar och andra saker som kommit till i min lilla hobbyhörna sedan jag flyttade hit ut till Häggebäcken. Kanske kan jag inspirera flera till att bejaka sina kreativa ådror, eller bara roa intresserade besökare en liten stund. Annars är det väl mest med den här hemsidan som med ugglorna och tomtarna jag gör; det är så himla roligt att bara skapa!
Varmt välkomna och känn er som hemma!